Fokus: Ivan Chermayeff

Fokus: Ivan Chermayeff

En av de riktigt stora inom grafisk design, Ivan Chermayeff, sade att han aldrig rörde en dator vid sitt arbete. Som modernist och en av den första abstraktionens mästare inom varumärkesskapande har han gjort sig känd för sina starka färger och sitt outtröttliga experimenterande med alfabetet. Hans varumärkesloggor har synts under hela den senare delen av 1900-talet. Bland de företag vars varumärken han skapat loggor till återfinns giganter som Smithsonian Institution, Showtime och den världsberömda tidskriften HarperCollins. Det företag som stod bakom honom var det företag han själv bildade tillsammans med Tom Geismar och Robert Brownjohn redan 1957. Hans filosofi i skapandet har genom alla tider varit den att en logga som ska representera ett varumärke eller ett företag ska vara ren, enkel och omedelbart begriplig för vem som än som betraktar den. Den filosofin har fört fram loggor som vid hans död år 2017 redan skapat ett outplånligt avtryck på eftervärlden.

Chermayeff som privatperson

Den berömda Chermayeff har alltså avlidit vid 85-års ålder. Hans tidiga liv har varit kringflackande och möjligheterna till influenser från flera olika hörn av världen har hela tiden funnits med. Ivan Chermayeff föddes i London 1932 som son till en ryskinfluerad arkitekt. Hans familj flyttade till USA när han var barn, och sedan bodde familjen vart än faderns arbete tog dem. Han bodde på över tolv olika platser både i USA och i Kanada innan han tog sin examen från High School i Massachusetts. Från det att han var riktigt ung visste han både att han inte ville bli arkitekt som sin far och att han ändå på något sätt ville skapa konst. Han ansåg att arkitekturen inte passade någon som ville se resultat av sitt arbete, eftersom många ritningar aldrig verkställdes, och det tog mycket lång tid innan de som verkställdes slutfördes så resultatet kunde beskådas. Med genomförda konststudier på Yale University påbörjade han i stället sin bana som grafisk designer vilket han kom att arbeta med under hela sin karriär.

Tolka budskap till bild

I dag får vi en allt större vana vid att tolka ett budskap som finns i en bild. Vi omges dagligen av symboler och grafisk som har olika betydelse. Vi tolkar lätt symboler som betyder allt från en miljöbil till en återvinningsstation eller ett kärnkraftverk. Det finns de symboler som i sin stiliserade grafik har fått ett helt internationellt budskap och alltså står för samma sak i alla länder världen över. En av de mest kända är nog symbolen för fred. Visst vet du hur den ser ut? Men kanske du inte vet hur alla de senaste emojis, som också är symboler för ett budskap ser ut, eller vilka betydelser de bär? De unga som växer upp i dag tränas i att kommunicera i stort sett bokstavslöst när de skriver genom emojis och symboler. Kan man ens kalla dem för grafik? Tvärt emot hur Chermayeff skapade sin grafik görs dessa och distribueras dessa via dator, och inte som symboler för ett varumärke, men för ett budskap eller en känsla.

Klassiska skivomslag vi minns

Skivomslagskulturen kanske håller på att falla i glömska när mer och mer musik produceras digitalt. Det fanns dock en tid när ungdomar spenderade timmar med att bläddra igenom skivor i jakt på något som såg bra ut. Ofta kunde man inte ens provlyssna musiken innan man köpte den, och därför var det så viktigt med att skapa skivomslag som både representerade musiken och fick köparna att investera i produkten. När rock- och popmusik slog igenom på allvar under 60- och 70-talet blev också skivomslagen en del av musikkulturen. Från denna era finns det några favoriter som man känner igen, som kanske till och med är mer bekanta än musiken på skivan i sig. Velvet Undergrounds debutalbum är kanske en sådan skiva, där den gula bananen mot vit bakgrund är designad av Andy Warhol som också var bandets manager. I decennier efteråt har den tecknade bananen associerats med debutskivan, och kanske berodde framgången delvis på Warhols inblandning.

Bowies ikoniska betydelse

Det finns ett flertal riktigt klassiska skivomslag som än idag representerar tidens kreativitet och strävan efter att korsa gränser. David Bowie lyckades göra flera omslag som man direkt känner igen, även om man inte är Bowies största fan. Hunky Dory, Spiders from Mars, Heroes och Low är alla skivor med omslag som förmedlar Bowies banbrytande och gränslösa musik genom bilden på utsidan. Kanske mest känt av alla är omslaget till Aladdin Sane, där Bowies ansikte är målat i vitt med en blixt i rosa och blått över höger öga. Faktum är att Bowies skivomslag inspirerade Di Leva att bli musiker. Den svenska artisten säger att det var just ett fångande skivomslag som gjorde att han sedan lyssnade på skivan och fastnade totalt i musiken. Många musiker vittnar om samma intryck första gången de såg omslaget till The Clashs London Calling, som till och med har blivit frimärke. På omslaget ser man Paul Simonon som lutar sig framåt med sin bas högt över huvudet, på väg att krossa den mot golvet under en spelning på Palladium i New York.

Symbolik i skivomslag

Ett skivomslag som har blivit legendariskt och föremål för en djupare analys är The Beatles Abbey Road. Frågan har lyfts om varför Paul McCartney är barfota när alla andra har skor på sig. Även bilen som står i bakgrunden sägs ha ett dubbeltydigt registreringsnummer som kan antyda att Paul egentligen gått bort och ersatts med en dubbelgångare. Spekulationerna är många, men man kan nöja sig med säga att Abbey Road förmodligen är ett av de mest kopierade skivomslagen av miljontals turister som gått på övergångsstället utanför The Beatles gamla studio. Kanske har du en lika spännande idé till ett revolutionerande och mystiskt omslag? Sök lediga jobb inom grafisk design och bli sätt din prägel på musikindustrin med en ny Forty Licks eller Dark Side of the Moon som tryckts på miljoner av t-shirts världen över. Ibland är det så enkelt som att ta kort på en bebis som lär sig simma och titulera albumet Nevermind.

Fokus: Maria ”Biffen” Ahonen

Kvinnan bakom många finska artisters skivomslag heter Maria ”Biffen” Ahonen. Maria är grafiker som kom in i skivomslagsbranschen av en slump. Allt startade då hon träffade artisten Knipi som även han är grafiker. Musikälskaren Maria berättade om sin dröm att en dag få skapa ett skivomslag. Genom Knipi fick hon kontakt med andra artister, bland andra Jonna Tervomaa. Till hennes skiva Viivalla fick Maria göra sitt första omslag. På den vägen startade det år 2001 och 15 år senare är hon en av de mest anlitade konstnärerna i Finland när det gäller att skapa skivomslag.

Skivomslag på heltid

Maria har älskat musik så länge hon kan minnas. Hon utbildade sig till grafker på yrkeshögskolan Arcana där hon utvecklade sin personliga stil. ”Alla finska artister vill ha blommor på sina skivomslag” enligt Maria, men vad som är populärt varierar över tid. Maria är en person som gör allt eller inget. Hon går in till hundra procent för den uppgift som hon har åtagit sig. Det gäller inte bara på jobbet utan även i hennes vardag. År 2014 lovade hon sig själv att under ett helt år inte köpa några nya kläder, inte klippa sig eller färga håret. Det gick över förväntan och året efter blev hon tillfrågad att formge Svinnkampens grafiska profil.

Ett hållbart samhälle

Svinnkampen är en kampanj i Finland som syftar till att minska matsvinnet. Maria blev otroligt tacksam över att bli tillfrågad om att designa kampanjens logotype. Hon skapade en retroinspirerad bild där råvaror ligger korsade över varandra. Hon tycker själv att det är viktigt att vi tar tillvara på jordens resurser och inte slösar i onödan. Trots att hon idag arbetar heltid med att skapa skivomslag hinner hon ändå med att ta sig an andra uppgifter som exempelvis denna från Svinnkampen. Att allt mer musik laddas ner digitalt är inget som har minskat Marias arbetsbelastning, tvärtom. Tack vare digitaliseringen släpps fler singlar och dessa behöver också ett omslag.

Fokus: grafiska designern Mam Foon

Att hitta nya influenser som grafisk designer kan ibland vara svårt. I ett land som Sverige råder gärna ett par, tre trender samtidigt, som de flesta hakar på. Och att gå i andras fotspår gör att man aldrig kommer först. Men den grafiska designern Mam Foon är en riktig världsmedborgare, som slagit mynt av sina influenser från olika delar av världen. Hon reser jorden runt och spanar trender som hon sedan använder i sitt företagande. Förutom att frilansa som grafisk designer med sitt företag Mbf creatives har hon även startat sitt eget livsstilsmärke, Mam Foon.

Världen som källa till både inspiration och kunder

Under sin tid som frilansande grafisk designer tog jobbet henne till världens alla hörn. Genom att jobba med grafisk design i exempelvis Etiopien fick hon nya influenser och infallsvinklar. Idag arbetar hon deltid som frilansare, och designar då för olika målgrupper runt om i världen. Mam Foon trendspanar på olika kontinenter, och kan på så sätt hitta sin egen stil. Risken att någon skulle få exakt samma inspiration blir minimal och hon kan därmed utveckla ett alldeles eget formspråk. Med en bakgrund i både Gambia och Sverige har hon fördelen att kunna knyta samman två kontinenters kulturer och skapa något helt nytt.

Vad vi kan lära av Mam Foon

I Sverige slår trenderna ofta brett igenom i hela samhället, och försvinner lika snabbt som de kom. Genom att bredda sina inspirationskällor kan man skapa smältdeglar som kan ge upphov till nya och intressanta idéer. Med resor, både fysiska och virtuella, kan man öka sin konkurrenskraft som grafisk designer, i den utsträckning man kan omvandla intrycken till nya koncept. För den som inte har möjlighet att resa utomlands, kan en kulturell resa inom landet ske genom att utöka bekantskapskretsen med vänner från olika kulturer och bakgrunder. Med ett öppet sinne och lite kreativitet kan man inte bara få ny inspiration, utan också en ny vän.

Kända grafiska designers

Stuttgart, Germany - November 1, 2015: McDonald's fast food restaurant - window with logo and brand of the fast food chain. The McDonald's Corporation is the world's largest chain selling hamburgers and fast food.Den som arbetar för att designa en produkts utseende och specifika form kallas för grafisk designer. De är de som hjälper företaget att sticka ut med sin vara eller tjänst. Du måste ha kännedom om vad som slår samtidigt vara unik i ditt formspråk, som ska passa ihop med produkten. En man som har skapat en av världens mest igenkända logotyper tänker vi inte främst på som grafisk formgivare. Faktum är dock att det var Steve Jobs själv, i samarbete med Ronald Wayne, som 1976 gjorde det första utkastet till Apple-loggan.

Ögonen på kakao-paketet

 

En distinkt grafisk design skapade formgivaren Olle Eksell när han på 50-talet ritade ögonen som prydde Mazzettis kakao-förpackning. Idag har många dessa ögon hemma på väggen som en poster. Att konst kan köpas för riktiga fyndpriser och senare visar sig vara värd en förmögenhet har vi sett några exempel på, men även bostäder går att fynda. Köp ett slott för samma pris som en liten tvåa. Vill du börja med inredningen till din bostad kan du börja att köpa Milton Glasers kända I love New York-logotyp som både tryckts upp på affischer och på tröjor. Apotekssymbolen är en annan välkänd logga som många känner igen, den skapades av Bengt Göthberg från Göteborg.

 

Utbildningar i grafisk teknik

Den som vill utbilda sig inom grafisk teknik kommer sannolikt att behöva göra det som en specialisering inom en annan utbildning, eller som ett komplement till en redan avslutad utbildning inom ett närliggande område. På de allra flesta lärosätena på högskolenivå i Sverige finns nämligen ämnet grafisk teknik endast som en mindre delkurs, på som mest 15 högskolepoäng, det vill säga motsvarande en halv termins heltidsstudier.

En sådan kurs finns på Malmö högskola, och heter just Grafisk teknik. Kursen ingår som obligatorisk kurs i ett program på Malmö högskola, nämligen Medieproduktion och processdesign, som tidigare hette Processdesigner – Media. För att få läsa kursen måste man ha fått godkänt på en av programmets tidigare kurser, Originalprocess. Kursen läses på halvfart under dagtid, vilket betyder att den sträcker sig över en hel termin. I kursen får eleverna bland annat lära sig om färglära, tonkomprimering, rastrering, scannerteknik, förprovtryck, tryckanpassning och om olika trycktmetoder som offset, flexografi, djuptryck, screentryck och digitaltryck.

En kortare kurs finns på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Denna kurs är på 7,5 poäng, och också den kallas helt enkelt Grafisk teknik. Kursen inleds med en bredare överblick över hela den grafiska industrin i Sverige och den grafiska produktionskedjan, innan den går in på de detaljer som rör själva tryckteknikerna.knowledge-1052014_960_720

Om man vill börja inrikta sig på grafisk teknik redan innan man kommer upp på högskolenivå ska man gå det Industritekniska programmet på Vikstrandsgymnasiet i Borås. Inom det programmet har skolan nämligen en fördjupning som de kallar Grafisk teknik & design, en inriktning som enligt skolan ”profileras mot den grafiska sektorn”. Under programmets gång bedrivs en del av utbildningen som APL, Arbetsplatsförlagt lärande, på bland annat tryckerier, vilket ger bra möjligheter för att lära sig grafisk teknik genom praktisk erfarenhet. Samtidigt läser eleverna den teori som behövs på skolan.

Om du väljer att starta ett eget företag när du är klar med din utbildning, kommer du att behöva hyra ett eget kontor. Om du vill hitta trendiga möbler att inreda ditt kontor med, som passar för din bransch, kan du gå in på Furniturebox.se, där du hittar allt du behöver för reception, kontor och lunchrum.

Grafisk teknik

Grafisk teknik är egentligen bara ett samlingsord för de tekniker som används för att trycka ett motiv, en bild eller en text på ett substrat (det vill säga på ett underlag). Det kallas ibland även bara ”grafik”, och grafik kan även i en snävare betydelse avse de typer av tryck som görs som konsthantverk. Detta brukar av gemene man kallas för konsttryck.800px-The-intaglio-press

När man talar om grafik i konstnärliga sammanhang kan det antingen handla om ett konstverk som konstnären själv har skapat för just det mediet, eller om en reproduktion av en annan konstnärs verk som man vill mångfaldiga. Det går att använda grafik för att mångfaldiga ett konstverk även om det ursprungligen är gjort i ett annat medium. Om du försörjer dig på grafisk teknik, antingen genom att driva ett företag som sysslar med tryck eller genom att vara en konstnär som säljer sin konst i form av till exempel konsttryck, har du sannolikt ett jobb som tar upp mycket av din tid. Då kan det vara skönt att i alla fall slippa en del av det huvudbry och pappersarbete som fakturering innebär. Genom att låta Fakturino hjälpa dig med fakturaköp får du i alla fall en sak mindre att hålla reda på.

Traditionellt används fyra huvudtekniker inom konsttryck: högtryck, djuptryck, plantryck och genomtryck. Ett exempel på det förstnämnda är träsnitt, det vill säga den teknik då man ristar in trycket i ett träblock och skrapar bort de delar av bilden som inte ska vara färgade i trycket. Att tekniken kallas för högtryck beror på att den tryckande ytan i denna teknik (oavsett om man använder trä eller ett annat material) är upphöjt. Hela tekniken kan jämföras med att använda en stämpel. Djuptryck kallas också intaglio, och går ut på att bilden på något sätt (genom till exempel kopparstick eller gravyr) etsas in i en metallplåt. Bläcket eller färgen för trycket rinner sedan genom dessa fåror, och för att skapa ett tryck täcker man plåten med ett fuktat papper och rullar den genom en tryckpress. Denna teknik används även utanför konsten, bland annat för att trycka sedlar och frimärken. Den vanligaste formen av plantryck, den tredje tekniken, är litografi.

Fotografiska

Fotografiska är en privatägd konsthall som har sin grund i utställningar av fotografier. Det är en av Stockholms nyare sevärdheter, då konsthallen invigdes 2010, men den är redan ett av de mest populära besöksmålen för både stockholmare och turister. Vid invigningen den 20 maj det året visade man endast upp en utställning, A Photographers Life 1990-2005 av den kända porträttfotografen Annie Leibovitz.800px-Fotografiska_2010d

Sedan invigningen har Fotografiska hållit utställningar med en rad mer eller mindre stora namn inom den fotografiska konsten, bland andra Anton Corbijn, Nick Brandt, Robert Mapplethorpe, Sarah Moon, Gus Van Sant och Christer Strömholm. Fotografiskas uppdrag, enligt dem själva, är att visa upp de stora fotograferna såväl som de nya namnen inom disciplinen.

Samtidigt som utställningarna alltså är grunden i Fotografiskas verksamhet har de också en rad andra aktiviteter knutna till sina lokaler i Stora Tullhuset i Stadsgårdshamnen. De vill vara ”en internationell mötesplats om och för fotografi”, och som en del av den parollen erbjuder de fotokurser för både nybörjare och erfarna fotografer, såväl som föreläsningar och workshops om fotografi. Det går också bra att gå på konsert på Fotografiska ibland, och museet har både restaurang och kafé. Det går också bra att hyra lokalerna för konferenser och andra evenemang.

Idén till en hemvist för fotografin i Stockholm föddes redan på 1940-talet, då hovfotograf Sundgren tog upp frågan för första gången. Idén togs så långt att tidskriften Foto tog upp ämnet med museichefer över hela Stockholm, som visade stor entusiasm inför projektet. Även om denna fråga därefter diskuterades under lång tid blev idén inte verklighet förrän Jan Broman och Per Broman tog initiativ till Fotografiska. De hade då lång erfarenhet inom fotobranschen, och tog hjälp av en rad experter inom sina respektive områden när de startade verksamheten i Stora Tullhuset. Tullhuset är i sig en imponerande byggnad som härstammar från början av 1900-talet. Dess interiör renoverades inför museets öppnande, vilket resulterade i en 5 500 kvadratmeter stor yta att fylla med fotografier och utställningar.

Om du inspireras av det du ser på Fotografiska, och skulle vilja visa upp grafiska fotografier på väggen hemma, är ett effektivt sätt att göra det att sätta upp en fototapet. Det kan du enkelt beställa på Photowall.se.

Inreda grafiskt

Grafik finns inte bara på papper och textilier, utan kan också utgöra känslan i ett helt rum. När man talar om ”grafisk inredning” eller en ”grafisk stil” menar man ofta en stil med stora kontraster, vanligtvis mellan svart och vitt, som skapar mönster i rummet.armchairs-898783_640

En familj som har anammat den grafiska stilen i sitt hem är Anna Zethraeus, Melker Forssén och deras barn Vilda, Rufus och Levis. De bor i en gul tegelvilla i Bromma från tidigt 1960-tal, och något tidstypiskt ligger huset på en sluttande tomt och har således fem halvplan med en mängd nivåskillnader som erbjuder intressanta möjligheter för inredning. Paret hade först problem med hur de skulle inreda den tidstypiska villan. Från sitt tidigare boende hade de med sig en stor mängd 1950-talsmöbler, som i teorin borde passa utmärkt i ett nästan samtida hus, men som i verkligheten blev för mycket av det goda. Melker själv beskriver det som att det blev ”som ett museum”. Istället försökte de hitta en bra kombination av det moderna och grafiska och det tidstypiska. Mot de vita väggarna har de valt svarta möbler, och på väggarna syns fotokonst tillsammans med Ikea-affsicher. Ett typiskt exempel på den grafiska stilen är matplatsen, där en grafiskt mönstrad, svartvit tapet fått vara bakgrund för ett vitt, runt bord som omgärdas av Myranstolar i naturträ. Denna grafiska bild kompletteras med vaser och glasflaskor i olika färger och former på vita hyllor mot den svartvita tapeten.

En annan familj som valt den grafiska, svartvita stilen som huvudton i sitt hem är Sara och Palle med sonen Elvin. När de flyttade in i sin villa i Arboga andades den 1990-tal och furufnatt, och var således i behov av renovering. I samband med detta såg Sara och Palle till att ge rummen en ljus bas, som inretts med vita och svarta möbler. Bara svart och vitt kan dock ge ett för hårt intryck, till och med för den som tycker om den grafiska stilen, varför de också har mjukat upp rummen med gula och guldiga accenter.

Om du står inför en renovering av ditt badrum är det ett perfekt rum för att skapa en grafisk stil. Eftersom de flesta badrumsmöbler är vita, kan man med små medel som svarta handdukar och färgstarka detaljer skapa ett grafiskt rum. Om du letar efter ett nytt badkar till din renovering kan du gå in på Swedmart.se.

Grafiska tryck på textil

Ett användningsområde för olika grafiska designer är att trycka dem på textilier för att användas till kläder, gardiner, kuddfodral och andra produkter. När man vill överföra en bild på tyg finns det flera olika tekniker man kan använda sig av, som passar olika bra för olika material och syften.

En av de äldsta metoderna för att trycka en bild på textil är så kallat silkscreentryck, eller bara screentryck. Tekniken användes redan för 2000 år sedan i Kina, och går ut på att färg pressas in i tyget. Man använder sig av en träram, vari man spänt fast en tunn silkesväv eller polyesterväv. Det är genom denna väv som färgen ska pressas ned på tyget man vill använda. Idag är det också vanligt att man använder sig av ett finmaskigt metallnät, eftersom det har längre hållbarhet än tygvävarna. Med hjälp av schabloner täcker man de områden på tyget man inte vill ha färg på. Därefter häller man på den färg som ska användas i ramen, och använder ett verktyg som kallas för rakel för att pressa ned den i tyget. Genom att täcka över olika partier och byta ut färgen efterhand kan man skapa en bild med flera olika färger.828px-Silketrykk.svg

På vissa moderna, behandlade textilier, till exempel de som används för paraplyer, fungerar dock inte screentrycksmetoden. Då kan man använda en mer nutida teknik som kallas för digitaltryck transfer. Med denna teknik kan man trycka bilder både på behandlade textilier och på obehandlade, som nylon och bomull. Tack vare att man använder en låg påvärmningstemperatur går det också bra att använda digitaltryck transfer för att trycka bilder på väskor.

Med screentryckmetoden går det också att skapa ett så kallat transfer som i efterhand kan tryckas på kläder, en metod som sammantaget kallas screentryck transfer. Det innebär att man med samma teknik som vid screentryck trycker bilden spegelvänt på ett särskilt papper med en specialfärg. När färgen har torkat kan man sedan trycka bilden på textil genom att applicera den med värme. Fördelen med denna metod är att man kan trycka heltäckande bilder även på mörka material. Dessutom kan man lagra trycken länge, och använda dem vid behov.

Om du vill beställa olika textilprodukter med tryck, till exempel profilkläder för ditt företag, kan du gå in på Medtryck.com.

About Chronicle

All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined an chunks as necessary, making this the first true generator on the Internet. All the Lorem Ipsum generators on the Internet tend to repeat predefined Lorem Ipsum as their default model text, and a search for web sites.